Open Dyslexic

contact us

Use the form on the right to contact us.

You can edit the text in this area, and change where the contact form on the right submits to, by entering edit mode using the modes on the bottom right.

49 Hälsingegatan
Stockholm, Stockholms län, 113 31
Sweden

Nyheter

Här får du uppdateringar om det senaste som händer på Sveriges ungdomsråd! 

Om Svungs nya politiska program

Sveriges ungdomsråd

På kongressen i år, 2015, så antog Sveriges ungdomsråd ett politiskt program. Programmet är markören för en förnyelse och tillspetsning av Sveriges ungdomsråds politiska arbete.

Det politiska programmet har varit på tal inom organisationen sedan kongressen 2010 då Principprogrammet antogs. Det första försöket mynnade ut i Idéprogrammet som antogs på kongressen 2011. På 2013 års kongress så uppdrog kongressen styrelsen att under kommande verksamhetsår se över intresset för ett politiskt program. Och på kongressen 2014 uppdrogs styrelsen att skriva det politiska programmet. Under de gångna åren sedan 2010 så har organisationens politik utvecklats på flera sätt och det politiska programmet samlar all denna utveckling. Samtidigt har vi också i det politiska programmet spetsat till vår politik och visar tydligt vilka förändringar vi vill se och hur vi ska arbeta för att det ska bli verklighet.

Det politiska programmet är uppdelat i två huvudsegment där det ena är inflytande och makt som handlar om ungas demokratiska rättigheter och möjlighet till inflytande och det andra är organisering som handlar om ungas rätt att gå samman i föreningar och organisera sig fritt. Dessa två indelningar och huvudområden har levt kvar sedan principprogrammet 2010 men har nu i det politiska programmet byggts på och utvecklats. Utöver dessa står "Rösträtt 16" som ett avslutande segment som deklarerar Sveriges ungdomsråds vilja att personer som fyller 16 år under ett valår, alltså inte nödvändigtvis innan valet, ska både kunna rösta och ställa upp som valbar i de allmänna valen.

Inom segmentet inflytande och makt så finns ett antal underrubriker som lyder som följer:

-    Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna
Detta stycke handlar om att det inte existerar så kallade “ungdomsfrågor”, att det finns statistik som visar på att ungdomar vill påverka på samma sätt, i samma frågor och i samma utsträckning som vuxna, samt att kommuner, landsting, regioner och stat inte ska skapa separata strukturer för ungas inflytande.

-    Ungdomars inflytande är inte en fritidsfråga
Detta stycke handlar om hur ungas inflytande och ansvaret för dialogen med unga ofta ligger under fritidsnämnden eller liknande motsvarighet och hur problematiskt detta är då det ofta leder till att unga har lätt att påverka skol- och fritids-sektorn men får betydligt svårare att påverka exempelvis socialtjänsten eller stadsplaneringen, trots att ungdomar ofta påverkas av dessa områden och våra åsikter behövs. Stycket pratar också om hur fritidsnämnder eller liknande fortfarande kan stå för ungdomsrådets finansiering.

-    Regioner och landsting måste börja lyssna på ungdomar
Detta stycke handlar om hur regioner och landsting sällan har en strukturerad medborgardialog, och som än mer sällan inkluderar ungdomar. Unga har rätt att uttrycka sig i frågor som berör sjukhus, tandvård eller kollektivtrafik och då måste det skapas förutsättningar för dialog och inflytande.

-    Staten måste engagera sig i mer än höjt valdeltagande bland ungdomar
Detta stycke handlar om att staten arbetar med ungdomar i demokratin handlar det ofta om valdeltagande, om hur vi ska höja det. Sveriges ungdomsråd anser att större fokus bör läggas på de demokratiska rättigheterna som kan utövas mellan valen, inom deltagar- och samtalsdemokratin.

-    Ge ungdomsråd makt på riktigt
Detta stycke handlar om att kommuner gillar ungdomsråd, men sällan ungdomsråd med makt. Detta är problematiskt för det resulterar i att ungdomsråd lätt blir alibistrukturer som mer finns där för att kunna ge lokala makthavare ett gott samvete snarare än att på riktigt utöva förändring.

-    De valda församlingarna är inte representativa
Detta stycke handlar om att ungdomar ofta saknas i kommunfullmäktige, landstings- och regionfullmäktige samt riksdag, och när de väl finns är de ofta grovt underrepresenterade. Detta är ett stort problem då det innebär att ungdomar inte är en så stor del av den representativa demokratin som de bör och därmed inte har den möjlighet till inflytande som de bör. Men det innebär även att vår demokrati blir lidande då viktiga perspektiv och erfarenheter försvinner.

Inom segmentet organisering så finns två underrubriker som lyder som följer:

-    Pengar och lokaler
Detta stycke handlar om vilka resurser ungdomsråd får av sina kommuner, hur olika det ser ut i olika kommuner runt om i landet och hur viktigt det är att ungdomsråden får det stöd och resurser som krävs för att de i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bedriva sin verksamhet självständigt.

-    Bygg inte alibistrukturer
Detta stycke handlar om hur ungdomsråd ofta förväntas, av politikerna, kunna representera alla ungdomar i en kommun, något ett ungdomsråd inte kan göra. Stycket handlar också om hur ungdomsråd som startas av kommunerna ofta skapar alibistrukturer, alltså används som ett alibi som politikerna utnyttjar sig av för att kunna påstå att de har pratat med ungdomar. Detta gör inte alltid med illvilja men är likaväl ett stort problem.

Detta var kortfattat om det politiska programmets historia, betydelse för organisationen samt programmets innehåll. För att se det fullständiga politiska programmet, vilka konkreta förändringar vi vill se och hur vi ska arbeta för att komma dit, så går det att ladda ner det politiska programmet här.