Riksdag fattar beslut på nationell nivå. På regional och lokal nivå styr regioner och kommuner.
Alla dessa är politiska församlingar som genom de allmänna valen demokratiskt kan väljas var 4:e år.
Centralt
Beslutar bland annat i frågor om skatt, pension, utrikespolitik, jobb, polis.
Regionalt
Beslutar om bland annat sjukvård och kollektivtrafik.
Lokalt
Beslutar om bostad, skola, idrott m.m.
Sveriges högsta beslutande organ. Riksdagen består av partier som invånarna valt på nationell nivå. Regeringen lägger fram lagförslag, propositioner, som riksdagen sedan tar ställning till. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringen föreslår och riksdagen beslutar. Riksdagen beslutar om nya lagar för att exempelvis bekämpa brottslighet och myndigheternas uppdrag. Riksdagen beslutar även om skatter för att finansiera statens verksamheter.
Det parti (eller flera som samarbetar) som efter ett val fått flest röster får i uppdrag att bilda regering. Statsministern utser ministrar. Varje minister har ett eget departement som de styr över.
Regionerna är ett regionalt organ som har en politisk fullmäktige. Regionerna beslutar i frågor om hälso- och sjukvård, biblioteksverksamhet, vårdcentraler samt tandvården. Frågor som rör kollektivtrafiken bestämts också ofta av Regionfullmäktige. Det är inte alltid samma partier som representeras i landstinget som i riksdagen, och hur de samarbetar kan också skilja sig.
Vid årsskiftet 2018/2019 förändrades lagen så att alla landsting fick ansvaret för den regionala utvecklingen och bildade därmed regioner. Regionerna – som då tidigare varit landsting – tar successivt över det som kallas det regionala utvecklingsansvaret – ett ansvar som tidigare legat på staten. Vissa regioner fokuserar också på den regionala kulturutvecklingen.
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen och landstingsfullmäktige. Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag. Kommunerna sköter skolorna, vården för de gamla, räddningstjänsten och stöd för personer med funktionshinder bland annat.
Kommunerna måste se till att det finns barnomsorg, förskola, grundskola, gymnasieskola och särskola. De ska också ordna kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och socialtjänst. Kommunen ska ge omsorg för äldre och för personer med funktionshinder.
Kommunerna ska planera och se till att det finns bostäder. De ska se till att det finns hälsoskydd och miljöskydd, att det är rent och att människor kan slänga sin sopor. De ansvarar även för räddningstjänst, ser till att det finns vatten och avlopp och bibliotek.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”
Det är så den svenska grundlagen börjar. Vid valen ger medborgarna makt till politiska församlingar som fattar beslut för medborgarna. Att vi har en representativ demokrati innebär att medborgarna själva inte deltar direkt i beslutsfattandet utan gör det genom sina politiker. De svenska partierna är därför nödvändiga för att företräda väljarna. Partierna är fria föreningar med egna medlemmar och som nya personer kan ansluta sig till.
Det finns olika sätt att påverka samhället. Är 18 eller äldre så kan du rösta i valen vart fjärde år. Men även mellan valen, eller om du är yngre så finns det mycket du kan göra. Du kan gå med i ett parti, engagera dig i en idrottsförening, skriva debattexter, anordna seminarium eller manifestationer, skicka in medborgarförslag och organisera dig i området. Och självklart kan du engagera dig i ett ungdomsråd!