“Om du inte vet hur kommunen fungerar är det svårare att påverka.”

Det samma gäller om medborgare inte känner till sina rättigheter att påverka. Vi upplever att många ungdomar har för lite kunskap om dessa saker, men också felaktig kunskap. Många tror att de inte har rätt att påverka kommunen mellan valen, för att de själva inte har rösträtt t.ex, och vet inte att de i många fall har rätt att påverka på samma sätt som vuxna.

Om fler kommuner spred kunskap om hur det går att påverka kommunen tror vi att deltagandet ökar och inflytandet stärks. Några exempel är aulapresentationer och klassrumspresentationer på skolor men också att sprida kunskap i andra sammanhang där ungdomar befinner sig. Lika viktigt är det att använda sig av informationsmaterial där kunskapen presenteras, allt för att hitta så många vägar som möjligt för att nå ut till medborgarna i kommunen.

Inom ramen för Medborgarprojektet så arbetar Skellefteå, Malmö stad och Västra Göteborg med att sprida kunskap.

I Malmö har de tagit fram ett skolpaket anpassat för samhällslektioner. Paketet stämmer överens med betygskriterier för ämnet och är lätt för lärare att använda i klassrummet. I paketet finns bland annat två informationsfilmer om hur Malmö stad fungerar och om vilka rättigheter man som ung har att påverka.

Västra Göteborg fick uppdrag att sprida kunskap om något stadsdelen redan gjorde, men ungdomarna visste för lite om. Detta innebar att de först fick undersöka vilket område de skulle arbeta vidare med. De valde att göra en gerillakampanj kopplad till den pott pengar som unga i stadsdelen kan söka för att driva projekt. På detta kreativa och nytänkande sätt fick fler unga upp ögonen för att denna möjlighet fanns.

I Skellefteå har kommunen anställt en demokratilots. Denna person fick i uppdrag att hålla workshops om demokrati i olika befintliga verksamheter, så som skolor, föreningar, grupper via arbetsförmedlingen och fritidsgårdar. På så sätt nådde de unga som vanligen inte nås av denna information. Workshopen inleddes med en faktagenomgång av hur Sverige fungerar och zoomade in hela vägen till hur medborgare kan påverka Skellefteå. Demokratilotsen höll innehållet färskt genom regelbunden dialog med kommunens politiker. På så sätt kunde exempel och frågor som diskuterades för stunden i kommunhuset lyftas bland de unga.

“Om det är enklare och mer omedelbart att påverka minskas trösklarna för det politiska deltagandet.”

Även om dessa insatser i grunden är varianter på vanliga bestämmelser i kommunallagen eller förvaltningslagen är de viktiga för att göra kommunen mer tillgänglig. När en enskild medborgare kommer in med en fråga till kommuner och politiker på andra vis än att posta ett fysiskt brev eller att ta sig till kommunhuset, skapas en större närhet mellan kommunen och medborgarna. I många kommuner riktas även dessa insatser direkt mot ungdomar.

Många kommuner arbetar med att förenkla det politiska deltagandet, så att det medborgarna tycker har möjlighet att nå kommunen direkt. De senaste åren har det exempelvis blivit allt vanligare med satsningar inriktade på IT och sociala medier.

Tranemo, Osby och Kalmar är kommunerna som ska arbeta med metoder som sparar tid.

I Tranemo fick politiker i uppdrag att egelbundet besöka kommunens skolor under lunchtid. Genom att besöka eleverna på deras arena har de möjligtgjort möten som kanske annars inte skulle uppstått.

Osby startade en sms-panel bestående av elever från kommunens skolor.  Varje vecka skickades frågor från kommunens politiker ut till kommunens unga medborgare. Svaren redovisades veckovis på kommunens hemsida, Facebooksida samt i lokala medier. Vid terminens sista utskick vände de på steken och ungdomarna fick istället ställa frågor till sina politiker. Frågorna sammanställdes och samtliga av kommunens partier fick i uppdrag att svara på dessa.

Kalmar startade under våren 2013 upp ett nytt kontaktcentra ditt kommunens medborgare kan vända sig med frågor och funderingar till kommunen. Under området spara tid  fick Kalmar därför jobba med en kampanj som ska leda till att fler unga medborgare direkt vet var de kan vända sig om de har frågor.  Resultatet blev en bred marknadsföringskampanj av kontaktcentras telefonnummer.

“Det behövs fler neutrala rum där medborgare kan mötas för att tillsammans driva sina frågor.”

Många kommuner satsar på detta genom att bjuda in till öppna möten, dit intresserade medborgare får komma. Men det finns egentligen många andra insatser att sätta in. Fler kommuner borde satsa på att skicka ut politiker och tjänstepersoner till skolor, fritidsgårdar och kulturhus eller för den delen till ungdomsorganisationer. Förutom dessa insatser är det också viktigt att markera att alla kommunens möten för medborgare är öppna även för ungdomar och att se till att sådana möten är tillgängliga för alla.

De allra flesta ungdomar bor hemma hos sina föräldrar, men är ofta på andra ställen, som på idrottsplaner, i kulturhus eller på fritidsgårdar. På samma sätt som vuxna finns på sina arbetsplatser finns även ungdomar samlade i skolan. Många kommuner har därför mycket att vinna på att ta sig till de rum där ungdomar finns, för att låta politiker och tjänstemän möta medborgare och gemensamt diskutera frågor som ungdomar tycker är viktiga.

Skövde, Arvidsjaur och Nynäshamn ska skapa nya rum inom ramen för projektet.

Skönde fick ge sig på det vi kallade mission inposible. De skulle arrangera regelbundna medborgarmöten där ungdomar valde att delta. De löste det hela galant genom att förlägga dessa på kommunens olika fritidsgårdar samt ungdomens hus. De tog hjälp av kommunens aktiva ungdomsråd för att planera och genomföra det hela. De bjöd in relevanta aktörer och samtalspartners. På så sätt lockades fler än vad som skulle gjorts om mötet hållits i kommunhuset och inbjudan endast gått ut i lokaltidningen.

Arvidsjaur hade aldrig tidigare arrangerat en dag där tjänstepersoner, politiker, ungdomar och andra samhällsaktörer fått trättats. De ville ha en metod som bidrog till ett kontinuerligt arbete. Därför fick de i uppdrag att arrangera en inspirationsdag. På tre olika stationer slussades 400 elever runt under en förmiddag. Den ena stationen kallades Lyssna och var en inspirerande föreläsning. Den andra stationen handlade om att Prata. Där fanns allt ifrån arbetsförmedling, gruvan, försvar och föreningsliv samlade på en mässa som ungdomarna kunde ta del av parallellt med att en del fick speed dejta med politiker. På den sista stationen Göra fanns sju olika organisationer representerade som alla höll en var sin workshop. Eleverna hade i förväg fått välja vilken av dessa sju workshops de ville närvara vid. Inspirationsdagen är nu ett återkommande arrangemang i kommunen och väldigt uppskattat.

Nynäshamn önskade en metod för att få input om frågor som kommunen arbetade med. I detta fall rörde det sig om en översiktsplan. Därför besökte tre tjänstepersoner ett antal skolor i kommunen för att förklara vad en översiksplan är. Detta följdes av att säväl politiker som tjänstepsersoner gjorde verklighetsbesök i samma skolor ett par veckor senare. På så sätt kunnde de fånga in relevant input från de invånare i kommmunen som rördes av översiktsplanen.

”Om ungdomar har mer resurser till inflytande och organisering är också chansen större att de påverkar.”

Inte minst är föreningar och organisationer ett sätt för ungdomar att samla sig och påverka tillsammans. Många kommuner kommer därför att vinna på att bygga ett ännu bättre stöd till ungdomsråd, partipolitiska ungdomsförbund, ungdomsorganisationer, elevkårer, skolföreningar och skoltidningar. De kommuner som redan satsat på dessa områden  kombinerar ofta flera olika insatser. Bidrag till föreningar och organisationer är vanliga, men även bidrag till projekt, som enskilda grupper eller organisationer har möjlighet att söka med kort varsel. Även resurser i form av lokaler fyller en viktig funktion och ute i landet finns växande satsningar på anställda som arbetar direkt mot föreningar och organisationer. Tillsammans är dessa viktiga insatser som tar deltagandet ett steg längre.

Härjedalen, Sundsvall och Karlskoga/Degerfors jobbar med att ge resurser.

I Härjedalen finns en anställd ungdomssamordnare, tanken är att denna tjänst ska ta fram tydliga strukturer för hur ungdomsarbetet i kommunen ska se ut. På lång sikt ska denna tjänst erbjudas till unga som

Sundsvall är en kommun med ett rikt föreningsliv. Två tjänstepersoner i kommunen fick under projektet i uppdrag att kartlägga föreningarnas behov och se över de hinder som föreningarna upplevde sig ha. Genom att underlätta för dessa föreningar fick fler unga möjlighet att engagera sig i Sundsvall.

Karlskoga och Degerfors har valt att jobba tvärsektionellt i sina frågor kring folkhälsa. Detta innebar att de i projektet blev antagna tillsammans. I sin metod fick ett gäng ungdomar från de båda kommunerna träffats för att i smyg granska kommunernas befintliga strukturer. De upptäckte snabbt brister som de sedan kom på olika lösngar för. Det hela presenterades i omgångar för poltiker och tjänstepersoner som snabbt kunde åtgärda mycket av de ungdomarna upptäckt.